blod. svett. tårar.
Ungefär så kan jag bäst beskriva förlossningen. Det började i torsdags med molande värkar hela dagen. Framåt natten började det göra ganska ont och strax efter 5 på morgonen åkte vi in till sjukhuset. Jag som länge sett fram emot förlossningen började någonstans här tycka att världen inte längre var så förtjusande som den brukar. Men jag ska inte klaga då allt gick väldigt bra och snabbt. Jag hade ställt in mig på att ligga och plågas i 20 timmar så när lille Viggo kom till världen mindre än 6 timmar efter vi kom in var jag väldigt tacksam. 
Lyckan varade dock inte så länge. Vi fick relativt snabbt komma upp till BB och där blev Viggo påtittad av läkare. Sekunden efter mådde vår raring inte alls bra så vi fick ta honom i famnen och springa bort till neonatalen. 3 läkare och några sjuksköterskor tog hand om Viggo på akutsalen, hjälpte honom andas, tog prover och kopplade upp honom. Han kunde nästan inte syresätta sig alls och det var fruktansvärt att bara stå där och se på. Vi visste inte vad som hände, all personal var upptagna och ingen kunde ge besked om hur allvarligt tillståndet var. 
På Neonatalen fick vi bo i 4 dygn och nu mår han bra igen, vi är visserligen bara hemma på "permis" men ändå. Det var jobbigt att inte få hålla honom de första dagarna men det har vi nu tagit igen med råge. Goare och mer underbar bebis än Viggo finns inte. Han är ljuvlig, fin och alldeles fantastisk. Lägger in en sista bild från vår sjukhusvistelse, föreställande de 2 bästa grabbarna i mitt liv. Det är kärlek. Jag har insett att vi behöver köpa en ny kamera. Det känns som slöseri att låta vår fina tid rinna förbi utan att kunna fånga det på bra bilder.
men så underbar han är den lille.....Blir alldeles varm när jag ser bilderna.....mera mera mera kram mammis
Mamma: Vi kollade på bilderna från förlossningen och de är verkligen av dålig kvalitet. Jättetråkigt, vår kamera är urusel och mobilbilderna är inte heller helt 100%.
Funderar på att åka och investera i en riktigt fin kamera i morgon. Ta den på avbetalning även fast jag hatar sånt.
Hej gumman!
usch vad jobbigt det måste ha varit och inte få veta nånting heller, jag menar att det inte fanns nån av personalen där för er med...även om man förstår deras tänk dådå..
va mycket hår han har på huvet..lilla lurven..hihi..så söööt..=)
ja det var inte så farligt idag ändå..tiden rann iväg fort, men visst hade jag hellre varit hemma och firat med familjen..så är det ju =)
självklart måste vi ses sen, du får bestämma när det passar och när det har lugnat ner sig med gossen..=)
kram kram..nu blir det kalle anka och ett glas rött..mihi..=)
hade jag tänkt på det kunde du fått låna vår systemkamera..=/
Karin: Ja de lade ju allt fokus på Viggo såklart men samtidigt sa dom att det var bra om vi var inne i rummet. Men dethär hände kanske 2-3 timmar efter min förlossning så jag var ju svimfördig från början. Sen jobbade dom "sterilt" och då fick vi inte vara med.. Nåväl det gick ju bra tillslut! Ska tillbaka från vår permis på annandagen. Håll tummarna!
Grattis Emma! Viggo (fint namn, mycket bättre än Hans-Douglas) är jättesöt och vad mycket hår han har!
Des: Han är ljuvlig, lillemannen. Det bästa av allt är att han föddes med emoluggen!
Han är jättefin! =)
En napphållar är ju precis vad det låter, en hållare som man sätter fast nappet i. Man sätter en ring runt nappen och fäster andra änden i kläderna =) Då tappar man inte nappen på golvet och måste skölja den!! Finns på samma ställe som napparna i alla affärer :) Köp! Dom är inte alls dyra =)
Hej snyggingar! Visade mamma mms:et jag fick på julafton. Hon som är "van med smått" tyckte sig förstås omgående kunna bedömma att Viggo var väldigt lik dig. :)
Kram på er!
AM: Ja han är jättelik mig, men har Lennys näsa tror jag. Jag säger till när jag är i Västerås! :)
Kram från oss!
Grattis till sonen!
Läskigt med andningssvårihheter m.m.
Vet hur hemskt ont de gör i en när man ser sitt barn med slangar och nålar i sej.. :(
Hoppas dock allt är bra med pojken nu.
Kramar
