milk & apples

...som händer med mig? Ända sedan efter förlossningen har jag blivit så känslig vad gäller bebisar och förlossningar. Varje gång jag ser förlossningar på tv börjar jag gråta, riktiga tårar alltså, inte nåt mesgråt.

Men det som är värre än värst hände precis alldeles nyss då jag tittar på "Sjukhuset", en bebis plockas ur mammas mage och mår inte alls bra. Han är svullen, har svårt att andas och man sticker infarter och ger andningshjälp. Pappan står nästintill apatisk bredvid och jag känner verkligen med honom. Jag vet känslan när de tar ens barn ifrån en och man vet inte om den kommer överleva eller inte. Just detdär man inte har någon kontroll över, det oväntade och hemska. Jag vill aldrig se sjuka barn på tv, eller i verkligheten heller för den delen. Det gör så ont i hjärtat.

Bara stå där och inte veta om man vågar röra lilla handen, undra om lilla bebisen har ont eller bara känna dendär tomheten som sköljer över en. Nej snälla låt mig slippa se sånt, tack.

P.s Insåg nu att det råder stor brist på bilder här i bloggen. Jag ska skärpa mig.