lördag.

Än så länge inga större framsteg med Anna Wahlgrens sömnhjälp men med lite tålamod och babysteps så kanske. Däremot har Viggo över natten lärt sig att greppa saker och föra till munnen samt pratar HÖGT. Jättegulligt.

Ikväll vankas det middag hos svärmor och svärfar, har jag tur bjuds det på potatisgratäng men man vet aldrig. Potatisgratäng är väl bra för figuren? Måste som sagt komma i form till beach 2009 och höstbröllopet vi är bjudna till. Att bli bjuden på ett bröllop per år verkar vara standard, någon gång kanske det är mitt eget. Vem vet.

spänningen stiger i Hägersten.

(Bilden föreställer inte Viggo, utan är lånad av Anne Geddes).



Just nu håller vi här hemma på med något som vi kallar "projekt lycklig och utsövd bebis", allt efter denna Anna Wahlgrens sömnteori. Vi hade tänkt att köpa hennes bok "Barnaboken" men hittade på hennes hemsida en sammanfattning av standardmodellen vilken vi nu försöker tillämpa. Det kändes som om sammanfattningen var ungefär lika omfattande som FASS och kräver ett helt företag för att genomföra, så vi har nog hoppat över något steg. Men vi är inte dom som är dom! Håller tummarna för att det ska fungera, i skrivande stund ligger Viggo som en klubbad säl i sin säng. Jag återkommer så småningom om Anna Wahlgren är en räddare i nöden eller inte.
Är det förresten någon som har erfarenhet av hennes modeller?

Var på bio ikväll och såg "Borta bäst, hemma värst" med Vince Vaughn och Reese Witherspoon i huvudrollerna. Mycket underhållande romantisk komedi, absolut sevärd.


ruggugglan.

Det råder verkligen inga tvivel om att det är babyboom på gång, eller att boomen i söndags klingat av. Roligt tycker jag ju såklart. Annat som är roligt är att min sambo ska vara ledig 5 dagar i rad så jag & Viggo får sällskap om dagarna, ska försöka vara lite driftg och även skaffa mig lite "egentid" som vi mammor säger. Vår våg fungerar inte längre, men jag tror att jag uppnått utgångsvikten och därmed mitt första delmål. Det ska firas med frisörbesök finally, jag ser ut som en riktig förorts-rugguggle-mama.

ingen rubrik.

Bebisar kan vara så himla lättroade emellanåt, andra gånger omöjliga att roa. Viggo har precis upptäckt att han har en tunga (verkar det som), för den hänger utanför munnen hela tiden och han lipar för jämnan. Han dregglar som en blodhund, jag vet inte om det beror på tungan eller att han börjar få tänder? För de syns redan i nederkäken.

Jag skulle få besök idag men det kom sjukdom och akutbesök i vägen, alltid olustigt med bebisar som blir dåliga. Iställer åker jag hem till Sussie för att hälsa på henne och barnen. Jag behöver komma ut och sluta vara rädd för tunnelbanan.


mobilbilder.

Det har inte blivit av att jag fotat med den "riktiga" kameran men jag kan bjuda på några mobilbilder med tillhörande kvalitet.

Hemma hos Alvil & gänget.                  
 
Glader.
 
Promenad i vintersolen.

trevlig förmiddag.

Har varit på återbesök hos barnmorskan på MVC i morse, det var trevligt att få prata av sig litegranna. Efteråt tog vi alla tre en fika i Liljeholmen och tjuvstartade med semlorna (för ungefär tionde gången). Viggo sov fint på tunnelbanan både dit & hem så nu finns det återigen hopp om lugn tunnelbaneresa på onsdag då Veronica och Alvin kommer hit. Vi bekladade oss lite hos barnmorskan förresten, om alla turer fram och tillbaka på BVC, och hon sa att hon har hört det förut vad gäller just vårt BVC. Så ska det kanske inte vara, men nu känns ju allt mycket bättre iofs.

Nu ska jag underhålla Viggo och titta lite på "The City" samtidigt.

...

Helgen har som alltid bara passerat sådär lagom snabbt. Tanken var att fara till Dalarna men det blev inte av så vi har bara varit hemma. Viggo har äntligen börjat sova ordentligt på nätterna, och då menar jag 6-7 timmar i sträck. Båda mina gossar har därmed snarkat ikapp medan jag vaknar var och varannan minut för att "vänta" på att Viggo vaknar. Ja jösses, hur smart är man egentligen? haha

"Noll till ett" blev inte av i torsdags då Veronica blev sjuk men det blir till veckan som kommer istället. Då ska jag kolla in hennes barnvagn och se om det är ett bättre köp än min. Orsaken? Viggo är för lång för sin och kan inte sträcka ut benen längre.

slarvmaja.

Jag skulle verkligen behöva hjälp med att strukterera upp saker här hemma, jag har prylar, skräp, kläder blandat med viktiga papper precis överallt. Jag försöker verkligen hålla ordning men det känns som en omöjlighet. Provade kläder slänger jag på golvet, över möbler eller kastar in i garderoben, räkningar och annan post kan hamna precis varsomhelst och väldigt gärna på badrumsgolvet (vilket är skitäckligt, jag vet). Jag inbillar mig att lägenheten är för liten men jag vet inte.. Finns det smart & snygg förvaring? Hur vet man vad som bör sparas och vad som kan kastas? Förrådet är överfyllt och jag får yrsel bara jag öppnar dörren till källaren.

Igår förresten fick jag hem ett tjockt kuvert med framkallade bilder. Det känns lite 90-tal men det är mycket roligare med pappersfoton att sätta i album, och så har jag en extra backup på bilder av Viggo utifall min dator skulle krascha. Den tiden kommer ju aldrig mer tillbaka. Inte någon annan tid heller, för den delen.

Update 21.57
Citat Lenny a.k.a. icke-stöttande sambo: "Men åh, du skriver ju bara menlösa inlägg. Du ska skriva typ: "Idag ringde Rodrigo och sa att han var kär i mig och lämnat sin fru".. Jag räknar ju iskallt med att du ska bli professionell bloggare. Som Josefin (Crafoord). Hon drar ju ändå in lite flooz. Hon skrev att hon fått ett erbjudande om gratis pizza!"

Såhär 3 minuter senare säger han att han dementerat men- LAGT KORT LIGGER!
P.S Är det förresten inte roligt att min sambo läser Josefin Crafoords blogg dagligen? haha

...

En av mina (såklart väldigt få) laster här i livet är när jag i perioder då livet rullar i motvind, tröstar mig själv med shopping. Antingen många små ting, något större eller så gör jag någon större förändring i hemmet. Nu vill jag absolut inte skylla på Viggo utan denhär gången beror det mer på familjedramatik (om det nu är rätt ord). Amningskoman jag just nu befinner mig i gör dock så att jag glömmer bort vad jag handlat, men här är ett litet axplock!

En ljuslykta som jag hittade för en billig peng på Hemtex. Kanske lite fel säsong?


Byxor, mössa & jacka till Viggo. Chinos till mig själv, från Polarn o Pyret, mammabyxor med mudd är grejjen!


Body med robotar, hittade i en undangömd butik i Västerås. Bodyn är från MiniRodini, de säljer en del söta kläder faktiskt.


måndag.

Efter en gapig kväll men relativt lugn natt kände jag mig ändå helt slut i morse. Vet inte om det bara var "nog" nu, att kroppen inte längre orkar med 4 timmars sömn per dygn. Min sambo var iaf snäll att ta ut Viggo i 2 timmar så att jag fick sova, det gjorde susen!
Har alldeles precis kommit hem från föräldragruppen som trots sitt namn bestod av 100% mammor endast, och bebisar såklart. Innan var jag orolig att Viggo skulle vara grinig men han skötte sig minst lika bra som de andra barnen. Mammorna verkar väldigt bra hela bunten faktiskt. Sådär jordnära, trevliga men inga pekpinnar eller skrytsamma fasoner, i like it. Jag avstod från barnvagnspromenaden som de skulle på idag, kände att jag hellre ville hem och äta upp resterna av min äppelpaj i kylen. Man kan inte vara mammaledig och INTE fika, sådan är lagen.

Barnsköterksan sa förresten att på de förberedande träffarna innan förlossningen så är det 90% närvaro av papporna, men på föräldraträffarna efter förlossningen bara 10%. Vad beror det på tro?

oh lovely sunday.

Denhär söndagen skulle kunna beskrivas som en riktig familjesöndag, sådär mysig och trevlig. Viggo har varit lite mer underbar än vanligt, han har alltså sovit väldigt gott och jollrat väldigt högt. Vi tog bussen till Skärholmen och handlade lite smått & gott, bilder på det kommer i morgon. Eftersom IKEA ligger så nära åkte vi även dit, fikade lite och pratade om att livet kändes så ljust, rosa och fluffigt just idag. Väl hemma blev kvällen högst egendomlig och kaoset blev ett faktum. I morgon bitti ringer jag BVC och hoppas de kan ge bättre svar än vårdhuiden.. Ni som känner mig vet dock att jag ställer mig skeptisk till sjukvården (trots att jag själv jobbar där, eller kanske just därför).

MEN. Jag tror ändå saker&ting börjar ordna upp sig. Det känns fint. I morgon är det förresten premiär för föräldragruppen men jag får gå dit ensam, på gott och ont. Fördelen med att gå dit utan "pappa" är att det blir lättare att få kontakt med andra mammor. Åtminstone vill jag tro det!
Puss

vi försöker igen.

Mitt förra inlägg var så pass gnälligt att jag glömde bort att skriva något roligt. Vi var ju som sagt i Västerås och hälsade på Veronica & Alvin. Gick lite på stan, shoppade och fikade. Det gick verkligen jättebra och Viggo skötte sig precis som vilken bebis som helst, det kändes jättebra i mitt lilla oroliga mammahjärta! Nästa vecka kommer dom istället hit till Stockholm för att gå på "Noll till ett" med mig och Viggo, var det någon som sa kulturmammor?

Innan jag lägger in några bilder från Västeråsresan måste jag bara skryta om 2 extraordinära händelser från idag. Viggo har vid två tillfällen under dagen sovit en stund i sin säng, det är något helt nytt. Vips fick jag tid att plocka undan, baka äppelpaj & läsa forum på FL. Den andra sensationella nyheten är att han i skrivande stund ligger i sin säng. I vaket tillstånd! Han ligger där och jollrar i sin ensamhet och suger på handen. Visst, han sover inte, men han skriker inte heller! Hallelujahmoment.


Hur mycket snö var det inte i Västerås? Nästan så man fick spänna fast tennisracket under skorna. Nästan, sa jag.

Viggo ligger och sneglar på sin snygga kompis. Harlad Hårfager och vem var det mer?
Lite soffhäng innan sängen kallade.

gnällig blogg 2.0

Det känns som att det finns en överhängande risk att du tycker att min blogg är gnällig och aningen negativ, det är inte min mening. Men jag måste berätta om idag tex när vi skulle åka hem från Västerås.
Viggo var relativ lugn hela förmiddagen, han skötte sig fint under hela tågresan men så fort jag steg på tunnelbanan vid T-centralen vaknade han till i vagnen och började gny. När det inte hjälper att prata & jollra med honom tar jag såklart upp honom och försöker underhålla så gott jag kan. Efter en minut är han fullständigt rabiat! Hur kul är det klockan halv 3 en fredag i Stockholms tunnelbana? Han gallskriker, blir blåröd i ansiktet och är så arg att han inte kan andas. Där sitter jag bland massa resenärer, folk sneglar, suckar, skakar på huvudet eller säger överdrivet högt i mobilen: "Jag hör inget, det är någons unge som skriker!".. Jag blir så himla förtvivlad och med gråten i halsen kliver jag av tunnelbanan aningen för tidigt, för att sedan promenera resterande sträcka hem. Så fort jag stigit av tåget somnar han gott i vagnen.

Varöfr blir det såhär? Går det över??


2-månaderskontroll.

Vi var alltså hos läkaren i morse och kollade om allt var som det skulle, och som tur var hittade hon inget fel på Viggo. Hon sa att han var riktigt stark och att han var stor och såg ut som en 4-månaders, men det var inget vi inte redan visste. Angående koliken hade hon inget att komma med, tänkte skriva ut en medicin som dessvärre kunde ge andningsuppehåll så den tackade vi nej till. Hennes råd var att endast amma Viggo var 3e timma eftersom han har "så mycket att ta av", inte en chans sa jag eftersom han då kommer skrika och gråta. Tack och bock för ingenting.
I ett sista desperat försök ska vi nog testa akupunktur, vilket enligt min mening är mumbojumbo men vad har vi att förlora? Förutom pengar?

I morgon blir det Västerås trots allt och jag är skitnervös.

jag vet..

.. det blir en hel del mamma-bebis-skriverier i min blogg. MEN jag måste bara skriva att det finns inget bättre än doften av bebis, att få dom att skratta eller höra deras små försök att prata. När Viggo pratar ser han ut som en hamster men kuttrar som en duva. Fantastiskt.

uppdatering.

Så. Vad händer i Fruängen egentligen? I en veckas tid har Viggo varit fullständigt rabiat så de få gånger jag tagit mig ut bland folk har jag bittert fått ångra. Idag har jag hållit mig borta från folksamlingar i väntan på det stundande läkarbesöket. 2månaderskontrollen är i morgon så då ska vi verkligen försöka få bukt på koliken. Som det är nu tex så vågar jag mig inte till Föräldragruppen på måndag, alla bebisar kommer ligga och jollra sött utom Viggo... Nä, Tills dess råder endast soffhäng med mina favoritgrabbar.



Har ni förresten sett "The Hills" som går på MTV? Till en början tyckte jag det var lika fånigt som Laguna Beach men serien har verkligen växt på mig. Jag gillar drama, intriger & snygga människor, åtminstone på TV. Det jag ville säga är att jag blir så sugen på att flytta till USA, till någon delstat med ljuvligt klimat och bo i en lägenhet a'la Melrose Place. Nu är det dock så att jag är alldeles för odriftig för att genomföra en sådan flytt, tyvärr. Det är så stort projekt att flytta till ett annat land och herregud, hur gör man för att få arbeta som operationssjuksköterska i USA? Nåväl. Min syster grejjade att flytta till Kanada och bilda familj, så jag får leva på hoppet!

kärlek.

Det är så härligt med gamla människor, inte alltid, men i de flesta fall. Min släkt är nästintill obefintlig här hemma i Sverige och det är tråkigt. Alltså får jag hålla tillgodo med Lennys släkt som mer eller mindre känns som min egen. Särskilt roligt är det att träffa de som är så fina och positiva, som förstår sig på den nya generationen och inte är så fördömande. Det är kärlek, för mig.

 

Update 21.34
Tänkte förresten bjuda på en bild av det konstiga & oväntade budet som kom i fredags. Det är rätt kul med gåvor faktiskt, roligt att få och roligt att ge. Jag ska skicka min svärmor ett blombud i veckan, för att hon är så snäll och alltid ställer upp. För att hon alltid lyssnar men aldrig dömer.


lördag.



Lördagen har spenderats med Karin på stan, meningen var att vi skulle fika men Viggo var inte riktigt på humör. Lite gråt och sura miner övergick lite senare till hysteri och han skrek panikartat hela tunnebaneresan hem, i såna lägen är det lätt att tappa modet. Det gör ont i hjärtat att ens barn är så uppenbart missnöjd med något.
Innan vi åkte hemåt gick jag till Lennys jobb och hälsade på. Träffade Daniele, killen från Italien som Lenny ska jobba hos, så nu är jag så himla peppad på Italien. Staden vi ska åka till heter Martina Franca och ligger 5 minuters bilresa från stranden, som jag längtar! 2 veckor i maj blir det, ev kan vi åka dit i slutet av sommaren också.

Nu lockar sängen mer än datorn. Men förresten!!!! Jag blev ju faster i morse! Min storebro och hans fru fick en liten Oliver, väldigt väldigt stort Grattis till den fina bebisen.

vore det något?

Såg att Kulturhuset har en utställning, eller vad man nu ska kalla det, som är till för barn mellan spädbarnsålder och ett år. "NOLL till ETT" heter den och mer information hittar du här. Någon som är sugen att sällskapa mig dit? Tror det kan vara lite kul faktiskt.

Update 22.28
Appropå att underhållas. I morgon köper vi biljetter till nya Bounce-föreställningen "Caution!". 2007 gick jag, Lenny & min svärmor och såg Bounce när de satte upp "Gökboet", riktigt riktigt bra. Nu är det alltså dags för samma trio att underhållas igen.

"Bounce nya föreställning på Orionteatern, bjuder publiken på en visuell resa i 3D-format. Caution! Utspelar sig runt om, ovanför och mitt bland publiken, och som titeln säger: var beredd på allt från vatten, djur och blod till förstås, svettig dans. Om detta avskräcker dig - så kom! Det här är en föreställning som handlar om rädsla och att övervinna den. Caution! Du kanske inte är beredd på det som väntar dig om du knackar hål på ytan.
OBS! Endast ståplatser"


vad nu liksom?

Efter en irriterande dålig förmiddag ringde det på dörren härhemma, men det var inte Maria som kom. Utanför stog en taxichaufför med ett bud som jag förvånat tog emot. Avsändare var "Micke från kemtvätten"... Vad nu liksom? Budet var en korg modell större fylld med olika ätbara ting: Lyxig choklad, tryfflar, exotiska frukter, tunnbrödchips, mandelskorpor bland mycket, mycket annat. Det gjorde ju dagen genast mycket bättre, det & Marias sällskap såklart.
Nu på kvällen har det frossats av korgens delikatesser, hur lyxigt som helst!

Helgen bjuder på fika med Karin och besök hos Lennys släkting "Lillan". Hon har stickat massor av kläder till Viggo som vi alltså ska få hämta. Ryktena säger även att hon är fantastiskt duktig på att baka så jag ser fram emot en buffé av 7 sorters kakor :)


Ciao, ciao Italia.

Nu är det äntligen bestämt att vi ska åka till Italien i sommar. Tidigare har det bara varit lite löst snack om det men nu är det spikat. Min sambo åker dit för att jobba och ska gästa hos en kompis som har studio där, jag åker bara för nöjes skull. Är jag mammaledig kan jag lika gärna resa om tillfälle ges. Det finns säkert folk som har åsikter om att resa med små barn men jag har hört att det inte behöver vara något problem. Så nu har jag något att se fram emot utöver våren, soliga Skansenbesök och att få träffa min bror Gunnar och Angelicas lilla bebis. Den är äntligen på gång nu, snart har Viggo ytterligare en kusin, som blir nummer 6 i kusinledet.

onsdag, bra dag.

Idag har vi varit ute på promenad, försöker inleda en ny rutin att följa med sambon till tunnelbanan på morgonen för att sedan gå en halvmil med Viggo. Inte nog med att jag känner mig duktig, det blir även lättare att stå emot mitt glass- & godissug också. Man kan ju liksom inte förstöra morgonens hurtighet med onyttiga saker, tycker jag.
Senare åkte jag in till Söder för att träffa Lenny när han slutat jobba men eftersom jag råkade bli lite tidig hann jag träffa Gabriel en snabbis innan. Jätteroligt att se honom, det var alldeles för länge sedan. När jag ändå var i krokarna passade jag på att gå till Goodstore för att handla lite veganskt pålägg då jag håller mig till en mjölkfri diet för tillfället.

Vi jublar förresten för att Viggo tog nappen idag för andra gången i sitt liv! Han började gråta & skrika på tunnelbanan och eftersom jag är en sån mes, så tog jag fram nappen så att folk omkring mig inte skulle tro att jag struntar i mitt barn. Inte för att jag tycker om att låta honom bara vara heller, men av erfarenhet vet jag att mitt bröst är det enda som tröstar i det läget. Nåväl. Så fort jag sträckte fram nappen så tog han den. Hoppas det håller i sig för det vore så skönt om det fungerar! Intresset är enormt va? haha


sådärja.

Fick fart på kameran äntligen, med lite hjälp från min sambo. Måste erkänna att när det kommer till datorer så är jag inget geni direkt, som mitt ex en gång sa till mig "Du är fan den enda datanörd jag känner som ändå inte kan ett dugg mer om datorer än att sätta på och stänga av". Ingen charmig kommentar men det stämmer, tyvärr.
 

  

...

Har fortfarande inte haft  någon framgång med överföring av bilder från kameran men ska ikväll försöka installera om programmet och hoppas på underverk. Viggos magont verkar ha blivit bättre med Minifomdropparna och han sov fint i natt. För första gången på 7 veckor känner jag mig relativt utvilad så det är ju bara att tacka & ta emot! Jag vet att jag har varit en lite dålig vän och lika dålig på att höra av mig den senaste tiden men det ska bli bättre. Jag lovar.

mysko.

Det är något konstigt med min kamera eller dator, försöker tömma kameran på bilder men det funkar inte. Tills vidare kan jag skriva att min far var här på blixtvisit i söndags, jag hade förväntat mig långbesök och middag men det hanns inte med.
Var på BVC i morse med Viggo, bra tajming eftersom hans kolik inte blivit bättre. Har börjat med Minifom-droppar nu så vi håller verkligen tummarna. Träffade nya barnmorskan också ja och hon verkar supergullig, fick tider för föräldragruppen så har jag tur kanske jag träffar någon mamma här i grannskapet. Mätte och vägde lilla klimpen också. Längdmässigt börjar han plana ut då han mätte 59 cm men vågen visade... hör och häpna... 6370 gram! Jösses, frånoch med nu ska jag sluta oroa mig för att maten sinar, haha.


RSS 2.0