dag 2.
Dagen på dagis gick lite bättre idag, han var mestadels på gott humör och skuttade runt a'la Viggo. Värre var det vid påsklunchen, vila och mellis då man ju helst ska sitta still, ingen hit alltså. Men ändå, jag ger dagen 7 spadar av 10 möjliga.
Nu är jag så gräsligt trött att det blir lite mat, absolut ingen crosstrainer, bädda rent och sen natti natti. Innan jag somnar ska jag fundera över varför 99% av alla kort vi tar är på Viggo.
det är jobbigt att vara passiv.
Hur kan jag bli så trött av att vara på dagis 6 timmar? Jag har varit ganska passiv och det tär på krafterna vill jag säga er. Men det gick bra, det gick okej, jag ska inte klaga. Viggo verkade inte tycka att det var något konstigt att vara på dagis, han strosade runt som om han aldrig sysslat med annat. Dock blev det uppenbart att det här med regler inte riktigt är hans melodi, nej nej.
"Sitta still när man ska äta? inget lek vid bordet? milda makaroner!!". Han skötte sig ändå så bra att han satt på pottan, han åt som en häst och sov vilan på madrassen på golvet.
Nu såhär på kvällskvisten känner jag mig helt slut mentalt och trött fysiskt. Det får bli en snabbdusch innan jag lägger mig, hoppas jag somnar lika klubbad som babylicious gjorde. Fina, underbara babylicious.
ändrade planer.
Varma pussar från oss till er!
intresseklubben antecknar.
Chokladtårtan blev ganska gullig men ungefär där ska jag sluta skryta. För att se det positiva med det hela så är jag nöjd över att inte ätit alltför många kalorier, alltid något!
Nu är det natti, natti för den här mamman, det är en stor dag i morgon!
Den här mamman...
Annars går det bra! Jag har utnämnt Långbromamman till min livscoach och jag tycker att jag sköter mig fint faktiskt. Det regnar ute, "nej men vad hääärligt!" säger jag då. Dags att köpa nya gummistövlar, det måste man ha när barnen går på dagis.
barn är ju för härliga...
Det känns som att jag väntar på något, humöret är på topp och jag är sugen på att åka in till stan och handla något snyggt. Jag vet inte vad, jag vet inte varför men just idag känns det som att jag äger världen.
lyft upp. kliv av. radera.
Nyss hemkommen från en trevlig afton som VIP-gäst, det låter fancy va? Jag hade bästa sällskapet och nu är jag taggad till tusen!
jag är så nöjd.
I morse t.ex mötte vi upp Långbromamman för att åka till ett äventyrsbad för barn, vi lunchade för att sedan träffa Trendy för en fika.
Jag vill här inflika med ett trevligt inslag som gjorde min dag (ännu bättre). Mitt i förorten gick vi förbi en liten butik som sålde diverse rysk mat och jag passade på att smita in en snabbis. Många av er vet att jag är överförtjust i ryska dockor och fick i butiken syn på massa fina som stod uppställda lite varstans. Jag frågade om priset men de var inte till salu, de skulle inte få in några och slutligen försökte jag med ett leende få köpa en av dom. Han skrattade, skakade på huvudet men bad mig vänta. Sekunden senare kom han tillbaka med en docka och gav den till mig. Jag insisterade på att få betala men han sa att det var en gåva. Vilken trevlig ryss va!?
Nåja. Men visst blir man glad när någon främling är oväntat snäll? Jag är fortfarande glad faktiskt. Mindre glad är jag på er läsare! Borde inte ni kommentera och fråga mig hur det går med träningen? Hur det går med semlorna? Jag kan tala om för er att vågen pekar uppåt men har ingen aning om vad det beror på (för mycket fika? inga långpromenader? 14 mackor om dagen?). Ja jösses, jag har inte det blekaste.
åhåå.
Idag har vi haft en riktigt härlig dag ute i vårsolen. Medan barnen sov passade jag & Långbromamman på att sitta på en bänk och diskutera världsliga saker. Även fast det känns roligt och spännande att börja nytt jobb, måste jag medge att det även känns lite dålig timing. Nu, just nu, känns det som att livet är en fest och jag vill fortsätta ett tag till. Kanske får snabba på syskonplanerna lite så man får återuppleva det här.
Avslutade dagen med ett besök av mina svärföräldrar, trevligt för mig men kanske allra roligast för Viggo. Han är farfars lille gosse helt klart. En vända på crosstrainer har jag också hunnnit med så nu är det dags för film.
Ajöss!
kalastajm.
hello goodbye.
Imorgon vankas det födelsedagskalas på söder och det ser vi fram emot. Den här veckan håller jag nämligen på att försöka slå rekord i dessertätning. Det går jäkligt bra hittills!
alla är upptagna och kvar är jag.
Jag har en biljett över till den sista dansföreställningen med Bounce. Den visas i globen den 25 april så om det finns någon där ute som är intresserad så skicka ett sms. Tanken var att Lenny skulle gå med men han måste åka iväg på tatueringsmässa och jobba. Typiskt också.
"En man som dammsuger, ser ju lite... rolig ut"
Kan förresten meddela att det är svårt att uppfostra barn, det är till och med svårt att bli arg på sitt barn. Varje gång Viggo gör något bus (river ut jord ur blomkrukorna, kastar mat på golvet, river sönder räkningar) säger han åt sig själv på skarpen, "Nej!" säger han med skarp röst och skakar på huvudet. Jag får anstränga mig till det yttersta för att bibehålla sträng min och inte skratta. <3
"du kan kalla mig Pocahontas"
Idag slog vi nog tidighetsreskord då vi ungefär klockan 08.29 lämnade hemmet för att ta en promenad till Långbromamman. Det var så himla ljuvligt att gå i solen, jag kisade hela vägen bortsett från övergångställen då jag tittade vääldigt noga (höger, vänster, höger). Den här mamman försöker ju föregå med gott exempel och har slutat svära och skräpar inte ner på gatan.
Det var babyspa som stog på agendan och detta passade bra hemma hos just Långbromamman. De bor i ett hus lyxigt som ett slott, har ett barnrum roligare än ett lekland och ett badrum som slår de flesta andras med hästlängder.
Jag vet att det är svårt att förstå men vi var ännu snyggare än såhär medan vi satt i solen och drack te. Vad barnen gjorde? De låg och sov så sött i sina vagnar.
helgen som bara rann iväg.
Då var det snart dags då, 15 dagar kvar till lilleman ska skolas in på förskolan. Holy macarony, var försvann tiden kan man undra. Jag lovar mig själv dyrt&heligt att jag ska ta tillvara varenda dag jag har kvar tillsammans med Viggo och få ut det bästa av det bästa. Han är det bästa, min bästa. Just nu kan jag knappt tänka på något annat än den separationsångest jag känner inför detta faktum. Trösta mig någon :(
suddiga fredagspixlar.
I brist på ord gör jag som Amelie och dokumenterar dagen i form av bilder.
Kl 05.21, dags att kliva upp. Lite skönsång såhär på morgonkvisten.
Kl 06.15. En snabbdusch för att piggna till lite.
Kl 07.30. Äter frukost lite senare än vanligt då Lenny börjar jobba en timma senare.
Kl 08.30. Spelar trummor på kastruller en stund, svårt att fånga en morgonpigg kille på kort.
Kl 09.31. Promenerar till Fruängen för att ta bussen till Skärholmen. Viggo sover gott i vagnen medan den här mamman fönstershoppade och drömde sig bort.
Kl 12.30. Åker hem igen. Det superfina vädret bjöd på en lång promenad så Viggo fick sova hela tre timmar. Score.
Kl 14.23. Tar tag i städningen som i just detta rum behöver göras x 10. Minst.
Kl 17.13. Mätt och belåten efter middagen. Mamman var trött och slängde snabbt ihop en omelett, kan ju inte bli gourmetkäk varje dag heller.
Kl 19.27. Viggo har lagt sig och missade alltså tacokvällen. Föräldrarna åt desto mer.
Resterande kvällen 20.03-22.07. Virkade lite på pläden till soffan och kollade på film. Tyvärr somnade vi båda i soffan så den får vi se klart någon annan dag.
hit&dit. fram&tillbaka.
Kommunen ringde igen och erbjöd ännu en förskoleplats så Viggo&jag har idag besökt två förskolor här i Västertorp. Här hemma försöker vi bolla fram och tillbaka, fördelar och mindre fördelsamma sidor, men vi blir för den sakens skull inte klokare.
Hur väljer man? Hur vet man att man valt rätt? Är det viktigast med fina, ljusa lokaler eller lättsam personal? För att få något annat att tänke på åkte jag och Långbromamman till IKEA en stund, barnen fick stanna hemma med sina pappor. Inte blev jag klokare för det men trevligt var det såklart.
Nu: Lägga mig i sängen och fundera, fundera, fundera. Dock vill jag inte klaga, vi har ändå haft väldigt mycket tur. Vi har blivit erbjudna två förskoleplatser som varit våra 2:a och 3:e val och det längsta dagiset ligger 450 meter hemifrån.
det är mycket nu.
I morse var vi väldigt på allerten så vi knatade hem till Långbromamman. Där hemma var det lite mer mañana, mañana så jag passadet på att sitta på hennes veranda och njuta av det fina vädret. En liten promenad senare var vi i Älvsjö för att gå på dockteatern som vi planerat in. Själv tyckte jag att den var mysig men Viggo hade nog behövt lite mer action, han lessnade efter 10 minuter redan.
Förresten fick jag ett samtal i morse från kommunen som meddelade att Viggo fått plats på en förskola. Förskolan ligger alldeles intill vårt hem och jag ska gå dit kl 15 på ett litet studiebesök. Håll tummarna!
Sist men inte minst vill jag berätta att jag & Viggo fastnade i hissen i morse, hur läskigt var inte det?! Jag var så himla glad och nöjd över att påklädningen gick så smidigt och jag var lugn, så lugn. Sen bara "pang, bom", hissen hoppade till och stannade. Jag fick lite hjärtklappning och började svettas i takt med att jag höll in larmknappen, men vi överlevde traumat. Däremot är hissen ännu inte reparerad och en sak ska jag tala om för er. Det var galet jobbigt att bära skötväska, matkasse och 12 kilo Viggo uppför alla trappar (5e våningen). Det blir ingen crosstrainer för mig ikväll).
Vårsol, oh yes.
Finns det någon där ute som sitter på något knep som trollar bort stress? Jag blir totalt överhettad och är sekunderna från kortslutning när jag ska klä på Viggo overall, stövlar, mössa, you name it. Där sitter jag på golvet fullt påpälsad själv, ett barn som absolut inte vill vara still, lite skrik, slingrar sig som en ål, och jag försöker i lugn&sansad ton vara pedagogisk och sjunga små sånger. Lugn och sansad på utsidan men i huvudet svär jag och undrar om fan inte självaste jultomten kunde komma och öppna ett fönster. Gaah, jag blir så varm!
internationella kvinnodagen.
Viggo & jag började dagen med att fara in till stan och äta lunch med Långbromamman och grannmamman. Efteråt gick vi till Kungsan för att delta i en barnvagnsmarsch mot mödradödligheten i världen. Kvinnor dör i onödan på grund av bristfällig mödravård och illegala aborter så vi kände att det här var det minsta vi kunde göra. Väl på plats fick alla ett regnskydd designat av Liselott Watkins, alldeles rosa och fint var det. Vi kändisspanade en hel del, posade glatt för alla kameror och svor över att vårsolen lurade oss att plocka fram våra converse i morse. Men vädret vänner, vilket väder!
Förresten! Är det någon som har ett badkar till övers? Kanske något gammalt som står i en källare och skräpar? Viggo fick bada hos Familjen Jonsson i lördags och det var det roligaste han gjort tror jag. Självklart betalar jag för det.
vilken helg. phew.
Äntligen, äntligen kom vi iväg till Sala för att hämta vår bil som varit på lagning. I lördags blev ingenting sig likt då vi 06.00 stressade iväg till centralen för att ta tåget till mamma. Egentligen skulle vi åka på förmiddagen men eftersom vi ändå var uppe och påklädda så tänkte vi: "varför inte". Att åka tåg tyckte Viggo var riktigt tråkigt men sångfåglar som vi är sjöng vi oavbrutet i ca 1 timme och 43 minuter. Sedan bar det av till Enköping i bil och den resan gick mycket, mycket bättre. Tack och lov för bil.
Familjen Jonsson välkomnade oss med lunch och guidad loppistur ute på landet. Vi fyndade en del men roligast är det ju att titta. Jag hittade en triett, trevåningsburken a'la 50-tal ni vet? Ynka 50:- fick jag betala för den så jag blev glad. Jonsson's har nyligen köpt ett fint hus som dom har renoverat upp och självklart blev jag så inspirerad att 1) någon gång kanske bo i hus och 2) göra fint här hemma. Visserligen har vi redan fint men det behövs alltid lite finslip. Bl.a hade de en stilig fåtölj som jag också är sugen på att köpa. Vi får se.
Nu ett pass på crosstrainer, ni hörde rätt. Crosstrainer, vilken grej! (fyy fan).
sällskapssjuk mamma söker sällskap.
I väntan på svärmor ska jag äta sen lunch. Eller lunch och lunch, det blir havregrynsgröt och nybakt bröd.
hurry curry.
falskt alarm.
Inatt mådde jag så dåligt att jag var på vippen att börja gråta. Mest för att jag är en dramaqueen och såg framför mig hur jag skulle ligga med dödsångest och kräkas galla. Tack och lov gick det över efter drygt en timma, ingen skada skedd alltså! Det ska firas med ett besök på IKEA tillsammans med Långbromamman.
Minus just nu: Kanal 5's hemsida. Har försökt komma in där sedan i tisdags men det vill sig inte riktigt. Det är programmet "dating in the dark" som lockar, någon som såg det i tisdags? Det var ett jättegulligt par som var med, love love love.
vad nu?
Det var något konstigt med gårdagen, inte alls så där glädjefylld och trivsam dag trots finfina vänner. Man får ha såna dagar ibland, men absolut inte för ofta. Lenny kom hem med blommor efter jobbet och efter det kändes saker mycket lättare.
Egentligen har jag redan gått och lagt mig men vaknade av att jag mådde riktigt jäkla illa. Här sitter jag alltså och försöker hålla tankarna på annat håll, inte så smart då att sitta och beskriva mitt illamående. Till något helt annat. Det här med att ha blivit mamma t.ex. Jag har många gånger sagt att sedan jag fick barn har jag fått uppleva kärlek så som jag aldrig trodde att kärlek kunde kännas. Det är som att jag i mina tidigare 27 år inte älskat på riktigt, allt är så fjuttigt i jämförelse.
Något annat som också kom på köpet är smärtan i att älska sitt barn. Den enorma klumpen i bröstet jag får av att ens tänka tanken att något skulle kunna hända min underbara Viggo. Att jag gråter så fort jag ser en förlossning eller nyblivna föräldrar på tv (tänk: unga mödrar, förlossningskliniken mm) kom som ett brev på posten. Men nu kan jag inte ens läsa nyheter om barn som råkat illa ut eller värst av allt; föräldrar som förlorat sitt barn. Vilken sorg. Innan jag fick Viggo skulle jag ha läst en sån nyhet i tidningen och tänkt "Så fruktansvärt! hemskt, det måste vara det värsta man kan uppleva". I dagsläget kan jag inte ens tänka så, kan inte föreställa mig utan att jag känner en klump av ångest direkt och slår bort tanken. Kan inte förstå, vill inte förstå. Vill inte höra, vill inte läsa.
Kom bara att tänka på det idag. Håller på att titta på en film nämligen, "Flickan från ovan"/"The lovely bones". Kanske har ni också läst boken??
en lite piggare måndag.
I natt fick jag sova som en prinsessa, dessutom gav Lenny mig sovmorgon till klockan 8 så jag har all anledning till att vara nöjd. Dagen har spenderats hemma på tu man hand, viggo&jag. Det är så tydligt att han blivit en stor kille nu och inte längre är en bebis. Vi har roligt ihop nu, han har så mycket humor (såklart jag tycker det).
Viggo tydde sig väldigt mycket till sin morfar under helgen. Skulle sitta i knät, bredvid honom i soffan och busa. Det kändes roligt såklart.
En vild & busig kille ska se ut som en riktig hockeyspelare, det ska synas att man har roligt! Sår på näsan och på andra kinden, fint va?