.x#!?@¤..

Gårdagen blev trevlig men inte alls som jag hade planerat den. Jag åkte in till city på förmiddagen för att fika med en kompis, hon drog sig ur precis då jag satte mig på tunnelbanan men jag tänkte att ´det var lika bra att åka in ändå. Jag vaccinerade mig inför vår resa, shoppade lite och bara strosade runt. Planen var även att gå till Debaser medis med Hanna för att se Firefox AK, ingen av oss var dock särskilt motiverade så vi gick till Ellora och åt mat och drack öl. Kvällen avslutades på Marie Laveau där ytterligare öl slank ner. Vi sprang även in i Gabriel, kul såklart.

Min vän Hanna är en sådan människa som nästintill saknar tidsuppfattning, vilket i kombination med att jag är neurotisk och alltid tidig, brukar sluta med att jag får vänta. Att vänta runt 15-20 minuter är mer eller mindre standard. Igår däremot hände något fantastiskt. Hanna ringde mig 5 minuter innan avtalad tid och sa att hon redan var på tunnelbaneperrongen och väntade på mig (jag hade dessutom varit modig nog att ta tunnelbana så jag skulle vara framme endast två minuter innan). Över detta lät hon fullständigt lyrisk, euforsik och var jäkligt stolt över att hon lyckats med denna bedrift första gången någonsin! När jag väl kliver av vid Zinkensdamm hittar jag ingen Hanna, hon hade lyckats med att misstolka min platsbeskrivning och stog och väntade vid fel station. Dethär blev en lång histora för att berätta att Hanna är så underbart rolig och så underbart mycket Hanna.

P.s. Min sladd för bildöverföring till datorn är på villovägar, därav avsaknaden av bilder.

dagens teve

Tack och lov har antalet svenska dokusåpor sinat lite, åtminstone av de pinsamma slagen som "Baren", "Big brother", "Paradise hotel" etc. Där deltagarna var strategiskt utvalda för att skapa intriger, sexuella spänningar och drama, filmade dygnet runt. Något minst lika vidrigt dock är "Grannfejden", "Rent hus". "Du är vad du äter" och den svenska versionen av supernanny.
Hur tänker folk när de blottar och hänger ut sig själva inför svensk teve och allmän beskådan? Okej att jag skriver blogg men come on, man har väl gränser? Oavsett hur osams jag blir med min granne, mina barn eller dammsugaren så skulle jag aldrig vända mig till ovanstående program.

"Today is a good day"

Idag hade vi invigning på jobbet och det innebar tillställning och andra diverse trevligheter. När jag vid ett tillfälle skulle hämta en grej från mitt skåp så såg jag en liten klisterlapp som helt plötsligt bara satt där. Några snälla ord som liksom värmde själen och som gjorde mig glad. Så från och med nu ska jag försöka göra minst en snäll sak om dagen, och jag tycker ni borde göra detsamma. Ett ord, en gest eller något annat.

         

Reality

Det var inte särskilt jobbigt att vara tillbaka till jobbet tack&lov, snarare tvärtom. Det var både lugnt och trevligt bortsett från att jag fick en släng av sockerabstinens. Dessutom är min plan att fara till Dalarna i morgon lagd på is, för tillfället behövs jag mer hemma i Stockholm. En kompis till mig behöver lite sällskap efter en urusel dumpning. Dumpning via sms är inte det mest brighta och ödmjukaste.

Annars, vad nytt? Min kompis Sussie fick en son i torsdags, och maria fick en dotter i måndags. Det är bra när andra får bebis, då slipper jag stressa så mycket om min egen, eller brist på rättare sagt.

cash is king

Så idag äntligen är det dags för löning. För första gången på evigheter, eller kanske för första gången överhuvudtaget, var jag utan en krona dagen innan löning. Det var ju sådär måttligt roligt igår att stå med ett helt band fullt med matvaror inne på Lidl, för att sedan upptäcka att jag inte hade pengar att betala med. Jäpp.
På fredag ska jag försöka åka in till stan och handla lite, sällskap efterlyses.

Back to work

Det är så mycket jag önskar just nu, mycket jag vill ha, mycket jag vill ha motivation till och mycket i mitt liv som jag längtar tillbaka till. Satt och kollade igenom min undangömda låda med minnen, mestadels innehåller den fotografier från mina ungdomens dagar. Kollade igenom bilder på bilddagboken, inte mina egna, inte mina vänners utan någon annans. Jag längtar tillbaks till Västerås där jag umgicks i större skaror, där umgänge var lite mer lättillgängligt än här i Sthlm. Jag saknar att vara ung när det var okej och roligt att åka på festivaler till höger och vänster. När man kunde gå på stan och helt spontant köpa en sista minuten-resa med en kompis.
Men jag ska inte klaga, snart är det sommar och då händer det lite mer i livet. Jag ska iaf en vecka till Gotland och en vecka till Barcelona så det blir nog fint.
Fast egentligen är det nog bara så att jag saknar sommaren.


         


softish

Dethär med påskledighet är ju värsta grejjen. Jag tackade nej till kvällens utgång, lite tråkigt av mig kanske men välbehövligt. Jag är lite av en ensamvarg och att ligga hemma i soffan och titta på tv-serier passar mig som handen i handsken. Dessutom har jag ytterligare två dagars ledighet framför mig och inget planerat. Så skönt.

Its all about me, me, me (and my dog).

Oh yes.

Det vore en lögn att säga att spontanitet är en stor del av min personlighet. Ikväll tog det dock bara 15 minuter att komma på att vi ska ut, välja kläder och sminka mig. Där kan vi prata om spontanitet.
Vi (alltså jag&Lenny) åkte till Mariatorget och gick på 80's på Marie Laveau, även Gabriel sällskapade en stund. Vi dansade oss svettiga i 3 timmar non-stop. Man kan säga att 80's (och även 90's) är alla coola kids ursäkt att få dansa disco och faktiskt gilla det. Jag gillar det också, totalt opretentiöst.
Jag kommer må dåligt i morgon, borde sova.


Boring

2008 års långfredag följer traditionen att vara årets segaste dag. Jag fördriver tiden med alkohol, tuff musik och mycket svordomar. Allt detta i sällskap med min sambo.

Öppettider

Såhär vid påsk så är det ju riktigt tråkigt att inte affärerna är öppna. I synnerhet secondhand- och tygaffärer. Jag känner mig motiverad att leta ett nytt (gammalt) vardagsrumsbord och en gammal fåtölj att klä om. Sedan behöver jag tyg till en klänning jag vill sy, har bara ritat ner den i mitt inspirationsblock men med det kommer man inte långt.
Eftersom påsken nu verkar bli lååång så ska jag åtminstone försöka få tag i tjejen som hyr vår lägenhet i andrahand, jag har en vän i nöd som behöver en soffa så jag tänkte hämta tillbaks min gamla. Det blir väl en snäll inflyttningspresent till en kompis som äntligen flyttar till Sthlm?
Och appropå möbler, inflyttningspresenter osv kan jag meddela att jag äntligen hittat en tapet till hallen, den blev inte så diskret som jag hade tänkt men rolig.


update..

Vill man vara lite lustig kan man säga att "Saves the day" saves my day. För övrigt vill jag ge er några låtar som piggar upp en grå vardag, fungerar varje gång:
* Band of horses - ode to lrc
* Supersci feat. Chords - on the grind
* Miss Li - come over to my place
* Acid house kings - say yes if you love me
* The Ataris - Summer '79
* My morning jacket - off the record
image41
(En bild på en söt liten kyckling är rolig i 3 sekunder tills jag blir påmind om att den kommer hamna på någons matbord inte fullt lika söt).

Skärtorsdag

På jobbet har det bjudits på så mycket godis att jag mår lite illa. Chefer bjuder hit, företag bjuder dit och ni hajjar va? Inte så lätt att motstå påskäggen. För tillfället håller jag på och laddar hem första säsongen av "Two and a half men" vilket är en förbaskat rolig serie. I väntan på det ska jag sitta här i soffan med mina mjukisbyxor, inte röra mig i onödan och dricka några kalla Smirnoff ice.
Fo' shizzle ma nizzle.

happiness

Små saker i vardagen som ger stor glädje i själen. Det är grejjer det. Det kan vara allt från musik som påminner om sommaren, ett trevligt bemötande från någon speciell människa eller från någon helt okänd. Eller några rader på facebookmailen som ger hopp om framtiden. För att nämna några få.

Just nu blickar jag fram emot vår semester (som jag förtjänar), mot en begravning (som ett avslut på det som varit) & mot ett bröllop (som ett gyllene tillfälle att bära klänning).

Sjukskrivning

Jag vill inte påstå att jag är någon inbiten arbetsnarkoman eller så, men jag upplever att en av de jobbigaste sakerna i min vardag är att ringa jobbet och sjukanmäla sig de få gånger det behövs. Jag måste tillägga att jag är sjuk ytterst sällan, eller rättare sagt, det är ytterst sällan jag ringer och sjukskriver mig pga sjukdom. Jag vet inte varför det känns så svårt, om det är för att det är tråkigt att vara hemma, förlorad inkomst eller rädsla för att mina kolleger ska misstro mig? Förmodligen en kombination. Jag är för rastlös för att ligga still, för snål för karens och bryr mig för mycket om vad andra tycker.

Nu ska jag försöka sluta bry mig och ägna mig åt självömkan istället. Och försöka inse att min arbetsplats inte faller samman då jag är borta.

Mysfaktor

Har man tråkigt dagar som denna, när det snöar och man inte ser skymten av solstrålar, då kan man hyra film. Eller ladda ner om man känner sig modig. Jag såg "Tillsammans är man mindre ensam" för någon dag sedan och den fastnade verkligen. Att se den var som att rulla i bomull eller äta fluffigt sockervadd (om man bortser från det söta och sliskiga). Behaglig och mysig är orden.

Home sweet home..

Nyss hemkommen från Västerås, det blev lite senare än planerat. Helgen har varit finfin och vistelsen gjorde gott för själen. Jag har hunnit med lite shopping, långa promenader, film och en hel del slappande. Jag har träffat vänner och unnat mig lyxig alkohol uppe i Skybar, unnat mig mindre lyxig alkohol på bill&bobs och återlevt det goda Västeråslivet. Jag har träffat några fina vänner och fina bekanta och även mindre fina bekanta. Fulla sådana som jag nästan förträngt, ohyfsade sådana som ignorerar min sambo tio centimeter bort och en sådan människa av den svartsjuka typen. En sådan människa som för andra gången funnit mina sloppy seconds och av någon anledning har tid&energi att ogilla mig. Jag kunde inte annat än hälsa och vara trevlig. Någonstans är det ju smickrande att tjejjer går i mina gamla fotspår. haha.

Hotell är underskattat, ett tillfälle där jag kan slappna av och varva ner, där jag kan glömma mina neuroser och bara vara. För första gången på länge har jag kunnat sova en hel natt utan att vakna i tid och otid. Men som alltid måste jag säga "borta bra men hemma bäst".

Karin, ska du flytta med mig tillbaka till Västerås snart då?

Våfflor

Kom nyss hem från mina svärföräldrar, de bjöd oss på våfflor och påskmust. Och te såklart. En av mina favoritsysselsättningar just nu är fika hemma hos dom, umgänge med äldre vuxna är helt klart underskattat.
När jag kom hem från jobbet förresten hittade jag en märklig lapp i vår brevlåda, ett obefogat klagomål alltså, men såklart ingen som vågade skriva under med namn. Först tog jag ganska illa vid mig, sen blev jag arg och nu rycker jag bara på axlarna. Jag gick igenom trapphuset, dörr för dörr, och ringde på för att ta reda på vad saken gällde. Ingen av de jag pratade med hade skrivit lappen, och ingen hade heller störts av vår hund. Det var alltså det lappen handlade om, att vår hund ylar oavbrutet. Det roligaste var ändå att fler än jag och Lenny tror att det är vår omtalade granne ovanför som skrivit. Jag fick höra skvaller och se menande fingrar peka åt deras lägenhet. Rätt tragiskt egentligen. Destruktiva förhållanden alltså.

I morgon åker jag till Västerås och bor i den omtalande Skrapan. Ni som kan tänkas vilja hålla mig sällskap kan väl slå mig en signal?
image39

lika som bär 2.0

Jag vill verkligen rekomendera er alla att se "Control" om ni inte sett den.
image38

onödigt

"Nu får ammande kvinnor dricka vin", det läste jag om igår och jag är fortfarande upprörd. Varför då, kan man undra. Om fler kvinnor än jag är känsliga för alkohol, så finns säkert en viss risk att de som dricker vin för första gången på ett år, kanske mer, blir påverkade av två glas. Det kanske inte gör henne omdömeslös men känns ändå onödigt. Läs

Det här stal vår uppmärksamhet igår kväll när vi oskyldigt var ute och körde bil. Lenny - Emma, 1 -0.

nonsens

Det råder väl ingen direkt sjögång i mitt liv just nu, för tillfället glider jag bara med. En kompis till mig väntar barn, det kommer bli hur bra som helst. En annan deppar ner sig, vilket inte är så konstigt när hennes partner och pappa till hennes barn gått bakom ryggen och gjort saker jag inte trodde var möjliga. Eller jo, det kanske jag trodde.
Idag vankades det reflektion/sjuksköterskeminimöte som alla andra onsdagar. Jag fick höra att semesterplanering och semesterdiffar stog på agendan så jag förberedde mig för kamp. Eller inte kamp kanske men jag formulerade väl valda meningar och argument i huvudet för att få min vilja igenom. Det hela slutade med att chefen självmant sa att min semester beviljade. Och jag behövde inte ens öppna munnen. Det var dagens mest oväntade.

I helgen lockar Västerås. Kanske besöker jag Eskilstuna och träffar en vän jag inte sett på evigheter. Det kommer bli en baby-trip. Hälsa på de vänner som fått barn det senaste året men som jag inte riktigt hunnit med att träffa. Jag gillar Eskilstuna, staden ger mig bra vibrationer.


Blues

Jag vet inte vad det beror på men idag känns livet mest som en blues. Det kan såklart bero på att jag fortfarande inte blivit frisk från alla 100 symtom som drabbat mig den senaste veckan. Men vad vet jag. But the hard times, they only made us stronger.

Återigen så är sjuklingstider och soffliggande gyllene tillfällen att titta på film. Såg "Man on fire" tidigare, och ska alldeles strax titta på "Control".

Se den!


film

Häromdagen såg jag en film som heter We are Marshall, en sann historia som handlar om ett amerikanskt fotbollslag under 70-talet. Eller ja, filmen börjar med att hela laget inklusive tränare dör i en flygplanskrasch. Matthew McConaughey spelar den coach som får till uppgift att samla ett helt nytt lag för att hedra minnet av tidigare Marshalls (alltså laget som omkom i olyckan). Filmen fick betyget 7,2/10 på imdb.

Se den!

färgval

Jag köpte en klänning till bröllopet jag ska på i maj. Det blev en ganska enkel ljusgrå klänning med breda axelband, eventuellt tänkte jag klippa bort dom och låta klänningen bli axelbandslös. Eftersom grått kan tyckas vara lite tråkigt till ett vårbröllop så tänkte jag smycka ut den med ett sidenband runt midjan. Min fråga är nu alltså om jag ska välja ett sidenband i orange eller grön?

Så nu mina kära vänner litar jag på att jag får lite goda råd!

image33
(Min klänning saknar det blommiga bandet som finns på bilden)


ajaj

Dagens insikt: Det gör ju tio resor ondare att tatuera sig än vad jag ville minnas. Efter de första strecken kände jag mig rätt lugn: "nej just ja, det gör ju inte så ont att tatuera sig", för att en halvtimma senare vilja ta mitt pick&pack och gå hem. Nåväl, nu sitter konturerna på sin plats och så även en del skuggningar. Nästa sittning blir om 2 veckor, oh no. Eller oh yes. Det beror på hur man ser på saken.
Puss.
image32

sammanträffande

Pratade med Emma idag, första gången på säkert ett halvår eller nåt. Hon berättade att hon och hennes pojkvän ska åka till Thailand i April. Hur stor är sannolikheten att vi ska åka till samma ö vid samma datum? Rätt så liten men tydligen ska dom också till Koh Samui, de åker en vecka senare men ändå. blir ju skitroligt att hänga nere i värmen! Kanske kan locka med dom till Koh Phangan och Koh Tao också. Vore mega.


Stökiga grannar

Jag vet inte om det bara är jag som är känslig, eller om jag verkligen haft otur att få jobbiga grannar i även denna trappuppgång. Inatt blev jag som så många andra nätter störd av att paret ovanför bråkar, inget vanligt kärleksgnabb utan hysteriska skrik och brak. De brukar i snitt hålla på i 2 timmar, herregud liksom, visar man inte sina grannar hänsyn? Och vad är det för relation man lever i om man tvingas skrika på varandra?
Klassiskt för ovan nämnda par är att någon (troligtvis tjejjen) finner nöje i att slå i dörrar, gång på gång på gång, dvs hålla i handtaget som ett trotsigt barn och smälla igen dörren för att sedan öppna den och smälla igen den på nytt osv. Väldigt trevligt. Av gårdagens bråk förstod jag att killen blev väckt av tjejjen, och hon prövade något nytt som att sätta på sig klackskor däruppe och vandrade runt i lägenheten. Jag var alldeles för upprörd för att gå upp och klaga, tejpade istället fast en lapp på deras ytterdörr för allmän beskådan.

Detdär med bråk är ju lite känsligt, iallafall om grannarna kommer in och klagar. När vi bodde i Farsta hade vi ett annat par som bodde vägg i vägg med oss. De bråkade också inte så sällan, men en helg var det extremt. Killen var på lyset  och hade blivit utelåst. Han var hysterisk och hotade sin sambo till livet, så jag tvingades såklart ringa störningsjouren. När de väl kom så blev också de hotade av min granne, det hela slutade dock med att killen slocknade ute i trapphuset och störningsjouren gick sin väg. I ett sånt läge kanske man skulle ha ringt polisen?
Hursomhelst. Det var inte särskilt populärt att jag lagt mig i deras "bråk", eftersom jag dagen efter fick min brevlåda insparkad/bortsparkad. Det enda som fanns var ett hål rätt in i vår lägenhet där brevlådan en gång suttit. Idioter.
Är det bara jag som har jobbiga grannar??

Nu ska jag skuta sura och åka ner på stan. Jättesoligt ute ju!

Vår

Nu är det faktiskt på riktigt; våren är här! Igår vaknade jag till fågelkvitter, för att en stund senare skåda snödroppar på gräsmattan. Alltså snödroppar som i blommorna. Vårkänslor kan vara de bästa känslorna som finns. De kommer varje år men är alltid lika överraskande. Kolla bara! (men strunta i den dåliga kvaliteten).
 

Andra saker som får mig på gott humör är såklart min sambo, vänner & Västerås.

         

update

Nu är jag inte fullt lika sur över inbrottet längre. Det är fortfarande jäkligt irriterande och drygt att göra anmälan och bil/skadebesiktningar osv, men shoppingen lindrade faktiskt. Hittade en hel del kläder, inredning och minneskort till kameran, vår vandring i Skärholmen, Heron & IKEA gav med andra ord resultat.
"Materialist!!" tänker många, "Javisst!!" svarar jag.
.
Förresten, dethär var alltså tacken för att jag är laglydig och faktiskt fortfarande köper CD-skivor, trots att året är 2008.

förbannad

Jag blir riktigt jävla förbannad emellanåt, som i morse tex. Min sambo skickar ett sms där det står: "Vi har haft inbrott i vår bil.." . De hade snott lite grejjor till bilstereon och länsat bilen på alla skivor. Till saken hör att jag varit bortrest alldeles precis och därmed tagit ner alla mina bästa skivor till bilen eftersom jag kört bil ensam ca 60 mil.
Dessutom hade jag varit så osmart och glömt min väska i bilen så den hade de såklart tagit med sig. Väskan känns absolut värst. En supersnygg Jenny Hellström-väska som jag alltid har när jag åker iväg någonstans. Och återigen, eftersom jag varit bortrest hade jag ju packat ner alla mina bästa kläder, däribland min jättesköna och snygga jeanskjol. Mitt enda klädesplagg som passar till precis allt.
Kunde de inte ha stulit hela bilen likagärna? De hade visst försökt men idioterna klarade väl inte ens av det.
image26
Nu ska jag åka och tröstshoppa lite, för pengar jag egentligen inte har råd att spendera.

Film

Under dehär veckorna då jag mestadels arbetat natt har det funnits tid över till att läsa böcker och titta på film. Jag tänkte ge några råd:

Se den!                   Se den!                Se den inte!           Se den inte!
                             

(OBS Jag är ingen recensent, godkänna & förkasta är mer min melodi.)

Melodifestival

Jag har varit hemma drygt en timme efter att ha jobbat kväll. Planen var att för första gången på evigheter kolla på Melodifestivalen men jag hann bara se slutet. Charlotte Perelli och Linda Bengtzing vann denhär omgången vilket inte ens för mig känns otippat? Vari ligger spänningen med programmet? Och har det inte blivit lite långdraget med alla dessa deltävlingar och andra chansen etc?
Nåväl. Jag hade bara velat se Sibel och Fronda, för att se vad de hade att bidra med. Ryktena säger dock att de inte var särskilt spännande men jag ska ändå kolla upp.
Förresten, kan någon tala om för mig vad skillnaden är mellan melodifestivalen och schlagerfestivalen?


RSS 2.0